[Logotyp JIC Media AB]

JIC Media AB, Lindholmsvägen 22, S-417 57 Göteborg
Telefon: +46 (0)31 23 77 50 Mobil: +46 (0)708 23 77 51
Epost: info@jicmedia.se

 Hem   Journalistik   Projekt   Medieträning   Om JIC Media   Kontakt 
 

Skola med nytt ansikte flyttar till storstaden

Publicerad i Metro 2000-09-05

Ovanför Sveavägens gatularm sitter Caroline Einfeldt och pluggar i ABF-huset. Hon går tredje året på Birkagårdens folkhögskola. Foto: Urban Brådhe

Folkhögskolan är inte längre sig lik. Den traditionella internatskolan håller på att bli en dagskola och ett storstadsfenomen med en uppsjö av populärkurser.

Inte mindre än 60 av landets 147 skolor har medieutbildningar. En tredjedel av verksamheten bekostas med pengar från Kunskapslyftet. Nu hårdnar konkurrensen om statens pengar till vuxenutbildningen.

Folkhögskolor, Komvux, studieförbund, vissa gymnasier och högskolor slåss om samma kaka. Stora förändringar är att vänta. I vinter presenteras en regeringsproposition som rör all vuxenutbildning. Den kommer att föreslå en ny strategi med bland annat ny målsättning och nytt finansieringssystem. Folkhögskolan svarar för den äldsta formen av vuxenutbildning i Sverige. Den kan ses som en rest från uppbyggandet av det moderna industrisamhället, en sorts fri-skola för vuxna som sluppit nedskärningar.

I dag är den en allvarlig konkurrent till Komvux. Medan den ordinarie skolan brottades med besparingar under 1990-talet fick folkhögskolorna i stället pengar till 10 000 nya platser efter ett par inledande besparingsår - arbetsmarknadssatsningar som gjordes när den höga arbetslösheten slog till. Folkhögskolorna i Sverige ökade sin verksamhet med 50 procent och 22 nya skolor etablerades under 1990-talet.

- De 10 000 nya platserna var ett slags föregångare till det som nu är Kunskapslyftet, säger Signild Håkansson, folkhögskolesekreterare på folkbildningsrådet, som har statens uppdrag att fördela 2,2 miljarder kronor till 11 studieförbund och 147 folkhögskolor.

I år får folkhögskolorna dela på 1,2 miljarder kronor, vilket täcker hälften av skolornas kostnader. Landsting och kommuner skjuter till cirka tio procent. De resterande utgifterna för kost, logi, studieresor och läromedel betalas i huvudsak av eleverna själva. Huvudmännen, det vill säga ägarna, kan också stå för en del av kostnaderna. 99 skolor drivs av olika folkrörelser, organisationer och stödföreningar och 48 av landsting och regioner.

För närvarande består cirka en tredjedel av folkhögskolornas verksamhet av Kunskapslyftet. Detta läsår väntas 200 000 elevplatser fyllas, 35 000 per termin på de långa allmänna och särskilda kurserna och 70 000 på de korta kurserna. Främst är det i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö med sina invandrartäta områden som folkhögskolorna har vuxit snabbast medan avfolkningsorter tappat många av sina platser. Dagskolorna har också vuxit på bekostnad av internatskolorna.

- Även om arbetsmarknaden förbättras kommer behovet att kvarstå att nå lågutbildade, arbetslösa och personer med funktionshinder på ett mer flexibelt sätt än vad Komvux klarar, säger Signild Håkansson.

Signild Håkansson ser inga allvarliga hot mot folkhögskolan, inte så länge som den förnyas och anpassas till vad eleverna efterfrågar. - Det kommer alltid att finnas människor som inte hänger med i utbildningssvängen. Det kommer även i fortsättningen att finnas de som vill ha den extra dimension som folkhögskolan kan erbjuda inom just deras intresseområden, säger hon.

Och hon har stöd i Kunskapslyftskommitténs slutbetänkande som presenterades i våras och som föreslår att folkhögskolorna ska behålla de 10 000 så kallade arbetsmarknadsplatserna och slippa besparingar. folkhögskolorna skiljer sig från varandra på fler punkter.

Varje skola bestämmer själv sin egen verksamhet och profil. Den vänder sig till elever från 18 år och uppåt. Äldre personer med kort tidigare skolutbildning ges normalt företräde till skolorna. Alla folkhögskolor har allmän kurs, som innehåller kärnämnena, på ett till fyra år.

Skolorna har också ett stort utbud av både långa särskilda och korta kurser i till exempel musik, konsthantverk, teater, språk och friskvård. Folkhögskolan ger inte betyg i enskilda ämnen, i stället studie-omdömen, som kan ge behörighet till högskola. Den som går på internat betalar mellan 3 000 och 3 500 kronor i månaden för kost och logi. Ett 20-tal folkhögskolor har distanskurser som bedrivs med hjälp av Internet.

RRV kritiskt till bristande kontroll

Riksrevisionsverket (RRV) anser att det brister i uppföljningen av folkhögskolor och studieförbund. RRV menar att det finns risker för verksamhet som inte svarar mot kraven på "god folkbildning".

Enligt RRV har inte innehåll och kvalitet hamnat i fokus på det sätt som statsmakterna avsåg i folkbildningsreformen 1991. Reformens syftet var att öka verksamhetens kvalitet och profilering. Men RRV tycker att folkbildningsrådet ställer otillräckliga krav på verksamheten och inte följer upp den för att säkerställa dess kvalitetet. Riksrevisionsverkets granskning visar också att verksamhetens inriktning påverkas av lokala intressenter. För att stärka folkbildningsrådets ställning bör statsmakterna, enligt RRV, tydligare uttrycka sina förväntningar på rådet och på folkbildningen som helhet.

Den yngsta skolan finns i Hällefors

En av alla utbildningar på folkhögskolan i Hällefors är den för blivande teaterpedagoger. De håller till i den ombyggda gamla ICA-affären på orten, affären syns i bakgrunden. Foto: Urban Brådhe

Hällefors är kriskommunen som sticker upp och går mot strömmen. Nu har där startats en ny folkhögskola, den yngsta i Sverige.

När andra avfolkningskommuner förlorar sina folkhögskoleplatser till storstäderna satsar Hällefors, en bruksort i Bergslagen, på en egen folkhögskola.

- Det är inte bara ett sätt att behålla de unga utan ett sätt att få hit människor. Vi behöver impulser utifrån och har också något att ge i gengäld, säger skolans rektor Peter Carlsson.

Började som filial

I tre år har han lett verksamheten i Hällefors, som filial till landstingets folkhögskolor, Fellingsbro, Kävesta och Örebro. Två gånger har föreningen Hällefors folkhögskola fått nej på sina ansökningar om statliga anslag.

Nu har folkbildningsrådet sagt ja till att skolan får stå på egna ben från och med den 1 juli och beviljat 1,3 miljoner kronor i statsbidrag för andra halvåret i år.

Föreningen, som är huvudman, består av Hällefors kommun, som skjuter till 150 000 kronor och Sveriges arbetarteaterförbund som bidrar med 50 000 kronor.

- Skolan ges en kulturell bas med inriktning på miljö, kultur och samhälle, säger Peter Carlsson, som menar att kunskapsbredd och kultur kommer att bli ännu viktigare för människor i framtiden.

Plats för runt 80 elever

Skolan ska ha plats för 70 till 80 elever med 50 platser i dag-skolan. Utöver den obligatoriska allmänna kursen har Hällefors folkhögskola en allmän kurs med inriktning på form och design, en särskild kurs i form och design samt en teaterpedagogutbildning.

En skola skapad för välbärgade bondsöner

Folkhögskolan har en över 130 år lång tradition i Sverige. Den startade i Skåne, främst för att tillfredsställa behoven hos en samhällsklass på väg upp, de välbärgade böndernas söner.

Men det är i Danmark vid mitten av 1800-talet som folkhögskolan har sitt ursprung, enligt folkhögskolans informationstjänst. Folkhögskolans upphovsman, prästen, folkbildaren och författaren Nicolai Frederik Severin Grundtvig, ansåg att den tidens danska latinskolor skapade högfärdiga ämbetsmän.

Han förespråkade en skola med folkets diktning och historia som bas, med livsupplysning i stället för latin. Grundtvig gav inspiration till den svenska folkhögskolan, vars inriktning anpassades till de samtida behoven.

Kommuner bestämde mer

De nya kommunallagarna från 1862 hade gett ökat självstyre åt kommunerna. Ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder hade avskaffats 1866. De välbärgade bönderna fick större inflytande och makt. Men för att axla sitt nya politiska ansvar behövde de lära sig mer än vad folkskolan kunde ge.

Det behövdes en läroanstalt, som bland annat gav samhälls- och kommunalkunskap, föreningsteknik och mötesvana. 1868 fick Sverige sina första folkhögskolor, Önnestad och Hvilan i Skåne och Lunnevad i Östergötland. Men bara sönerna ägde tillträde till den nya skolan, de unga män som skulle utveckla kommunalpolitiken.

Kvinnor fick vänta

Först längre fram fick kvinnorna lov att gå på folkhögskolans sommarkurser och det skulle dröja innan de fick samma möjligheter som männen. Dröjde gjorde det också innan drängar, pigor, statare och det nya industrisamhällets arbetare också fick tillgång till folkhögskolan. De stora folkrörelserna - nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen - var de organisationer som först startade egna skolor. Folkhögskolorna blev både centrum för sina bygder och hemvist för rörelsernas medlemmar. 1918, när folkhögskolan fyllde 50 år, fanns 50 folkhögskolor i Sverige. Det året började 2 000 elever på folkhögskola och 3 000 elever i gymnasiet.

Metrofakta/ Folkhögskolor

  • De äldsta från 1868: Önnestad och Hvilan i Skåne, Lunnevad i Östergötland.
  • Den yngsta, från i år: Hällefors i Bergslagen
  • Den största: Östra Grevie utanför Malmö
  • Den minsta: Hällefors
  • En av de populäraste: Skurup I Skåne
  • För döva med handikapp: Mo Gård i Östergötland
  • Antal folkhögskolor i Stockholms län: 24

Metrofakta/ Historik och förordningar

1868: De första folkhögskolorna i Sverige.
1913: Den första folkhögskoleinspektören utses.
1918: Folkhögskolan fyller 50 år. Det finns 50 folkhögskolor.
1919: Den första folkhögskolestadgan.
1958: Ny folkhögskolestadga, folkhögskolan får ge studieomdömen, men inte betyg.
1977: Ny folkhögskoleförordning
1991: Ny folkbildningsförordning, folkhögskolan går från regelstyrning till målstyrning.
1996: Det finns 136 folkhögskolor i Sverige.
2000: Det finns 147 folkhögskolor i Sverige.